Vi tog på oss skidorna vid huset och sedan tog pappa Molly på armen och skidade ner till barnområdet och rullbandet (smidig barnlift). Väl nere vid barnbacken mötte vi mamma och Ida som stod och väntade på oss i snöyran. Molly visade sig vara en mycket duktig skidåkare, som kunde stå själv på bandet och som log stora leenden när pappa åkte lite snabbare med henne. Fortsätter det så här har vi nog ännu en familjemedlem som gillar att åka skidor.
Vi både filmade och tog kort på henne!
Efter ett antal åk började vi tröttna, man såg på Molly att hon började knäa och inte stod lika bra på skidorna längre. Hon pekade dock glatt på backen och på sina skidor, så hon hade nog gladeligen fortsatt. Mamma bestämde sig då för att ta Molly på ena armen och skidorna i andra och promenera hem till stugan igen. Pappa och Ida stack ut i backarna igen, och när klockan närmade sig 12 begav vi oss hemåt för lunch. Döm om vår förvåning när mamma berättar att de endast varit hemma i ca 5 minuter. De hade tagit dem nästan en och en halv timme hem. Molly hade tyckt det var lite halvsegt att bli buren och hade varvat mellan att gråta och att glatt peka på sina pjäxor och på mammas skidor för att meddela att hon hellre ville åka mer skidor... Nu sover mamma och Molly middag efter lunch på korv och bröd. Om en stund sticker nog mamma och pappa ut i snöstormen igen, och lämnar Molly i Idas vård istället...
Efter maten somnade både mamma och Molly, så Ida och pappa stack ut i backarna igen. Snön föll tät och det blåste ganska mycket, men det var nästan tomt på folk i backarna och pudersnön blev mycket bra. Vi var ute och vurpade båda två. För er som inte känner Ida så bra, (och även för er andra) så kommer en liten film och en bild här för er:
Framåt 16-tiden svängde vi in mot stugan och mötte där mamma och Molly som var på väg ut i backen med både skidor och pulka. Vi passade på att åka lite i den stora barnbacken och även att åka knapplift för första gången. Molly gillar verkligen att åka skidor!!!
Vilken going!
SvaraRadera